söndagsångest

oh, söndag igen & jag gillar det precis lika lite som vanligt!
helgen har vart mycket trevlig tycker jag allt. fredagen bestod först utav APU!
fick för en gångs skull sluta i tid, så jag hann hem och duscha, fixa håret & sminka
mig precis i tid. vid 7 tiden hämtade viktor upp mig & vi drog på förfest hos punti!
det där med förfest med massa killar kan vara mycket intressant, hm cs-filmer. alla
dessa ord får mig att känna mig idiotförklarad :) efter åtta någon gång blev det taxi
till alle! kvällen var trevlig & jag blev kadunk, men det klagade jag inte på föränns dagen
efter då jag lyckats skaffa mig nackspärr, intressant! lördagen blev det shopping & jag
inhandlade mig en massa intressanta saker; stickad tröja, jeansleggins, chinos, 2 tunikor,
kofta, mineral foundation från face, hårband, underkläder, skumtoning osv osv.
när jag kom hem blev det film hos anton, men jag hade noll energi så gick hem &
sov, trevligt sällskap :) söndagen har vart som alla andra söndagar, hänt ingenting!
ikväll blir det iaf dans, kan bli kul att se mig dansa, ser ut som en stelopererad kärring!

puss&kram /S.

lite att tänka på

ja just precis.. just nu vill jag nog bara säga att jag inte alls gillar
männsikor som tycks sig tro att dom kan tolka ens känslor.
jag kan fortfarande inte släppa någonting av alla dina ord.
snälla, sluta anta så mycket som du inte har någon aning om.

PUSS&HEJ FRÅN SANNA!

jag hatar måndagar

.. Eller vanligtvis iaf, det visar bara att man har för många dagar kvar till helg! Men just idag tror jag endast turen varit på vår sida. Ann var fortfarande sjuk, så allmänt sjön dag. Fick även sovmorgon imorgon, och för en gångs skull innerbär inte sovmorgon att jag får gå upp vid halv 7 ist för halv 6. Nej utan mitt tåg går inte in till kalmar föränns 12.22, har jag en lektion sen är det hemdags igen, mjo meningslöst.. Ytterligare en glad nyhet var att vi fick flytta fram provet på produktkännerdommen tills imorgon istället för att skriva det imorgon, tack och lov! Inte för att glömma, fick sluta tidigare. Så jag, johanna x2, maria, ida & erika sprang som idioter från lars kagg till stationen på max 10minuter. Dock missade stackars Johanna och Ida. Mitt träningspass för veckan blev nog fan det, hahah! I övrigt känns det som att jag har ungefär ingenting att komma med, lite som vanligt! Förutom att jag saknar min bäste vän mer än vad jag trodde man kunde göra! Lovet fick mig att vänja mig vid att vara och sova med henne hela tiden. Så mycket enklare allt kändes just då. Kan inte påstå att det finns nåt possitivt att gå på olika gymnasie i olika städer, med tider som krockar totalt!



..
För i övrigt känner jag mig rätt trött på precis allting för tillfället, mig själv, folk i allmänhet. SUG.
Nej jag har inte vaknat på rätta sidor dom senaste dagarna, men allt är trots allt bra.

where are we?
what the hell is going on?


everybody loves to love a lie

Igentligen är det rätt lusigt, människor som jag kan byggga upp en fantasi
om hur allt en gång var, då det var som bäst. Eller varför inte hur allt kunde
ha varit. Ännu lustigare, man känner nån sorts tillfällig lycka utav det. Trots
att allt bara är en dröm, en fantasi. Undra om det inte är lättare att gömma
sig bakom en vit lögn, och bara smita från verkligheten. Men jag vet inte, förr
eller senare spricker nog även den bubblan, även att lyckan att älska en lögn
ibland kan vara en bra tillfällighet.

men jag är trött på det! ♣


Men på tal om annat, idag börjadade skolan igen. En lång vårtermin framför sig.. hrm, kunde ju vart värre. Dagen var tack och lov rätt skön, både Ann och Anna var iväg. Så blev bara massa föning och permanentrullning. Fick även veta matte nationella, och jag är nöjd :) Efter skolan tog jag iaf 4-tåget hem, när jag kom hem lyckades jag faktist somna direkt. Just nu känner jag bara för att bädda ner mig framför en film, kan ju inte påstå det blev minsta lilla sömn inatt, låg mest och vred på mig i timmar, för mycket tankar. Snart är det helg iaf, dock apu imon, vilket innerbär en lång dag!

/ Sannaaa

25/3 2008

" Jag har insett att nästan allt som skrivs om kärlek är sant. Shakespeare sa: "resor leder till kärleksmöten." Vilken märkvärdig tanke. Personligen har jag ingen efarenhet av något sådant, men det hade säkerligen Shakespeare. Jag tänker nog mer på kärlek än vad man borde. Jag är ständigt facinerad av dess kraft att ändra och definera våra liv. Det var Shakespeare som sa: "Kärleken är blind." Det är något som jag vet är sant. För somliga, helt oförklarligt falnar kärleken. För andra är den helt enkelt förlorad, men återigen, kärleken kan också hittas. Om än bara för en kväll. Så finns det en annan slags kärlek, den grymmaste sorten. Den som nästan dödar sina offer. Den kallas obesvarad kärlek. På den är jag expert. De flesta kärleksberättelser handlar om folk som blir kära i varandra. Men resten av oss? Hur är det med våra berättelser? Vi som blir kära på egen hand. Vi offer i en ensidig kärleksaffär. Vi är de som förbannas av de älskade, vi är de oälskade, de som skakandes står upp. De handikappade utan handikappsparkering. Jag är en sådan person. Åren då jag varit förälskad, har varit den mörkaste tiden i mitt liv. " ♥ - the holiday

I'll always love you,
and I'll never forget..

RSS 2.0